Även om MS är vanligare hos vuxna är det fortfarande extremt viktigt att upptäcka MS hos barn för ett bättre långtidsutfall.¹ Patienter som får MS redan som barn får nästan alltid skovvis förlöpande MS.²

En översikt

MS har ett skadligt och progressivt förlopp. Skovfrekvensen hos barn under de första 6 åren med sjukdomen är mer än dubbelt så hög som hos vuxna.³ Antalet lesioner i hjärnan hos barn vid sjukdomsdebuten är prediktorer för funktionsnedsättning och sjukdomsutfall.⁴

Skoven är tätare och svårare än hos vuxna^5,6

•  2 till 3 gånger så ofta⁷
•  klassificeras ofta som allvarliga⁵

 

Tidig och korrekt diagnos är avgörande för att förhindra kliniska skov och skador i centrala nervsystemet hos barn.⁶ Barnpatienter med MS når tidpunkten för funktionsnedsättning 7 till 12 år tidigare än vuxna.⁸

EDSS-skalan (Expanded Disability Status Scale) är en ordningsskala från 0 (normal neurologisk undersökning) till 10 (död på grund av MS) i halvpoängssteg, oftast används av neurolog för bedömning av den kliniska utvecklingen.⁹

EDSS-nivå	Klinisk betydelse
0	Normalt nervstatus (grad 0 i samtliga FS).
1	Ingen funktionskränkning, minimala fynd i ett FS (dvs grad 1).
2	Minimal funktionskränkning i ett FS (grad 2 i ett FS, övriga 0 eller 1).
3	Måttlig funktionskränkning i ett FS (grad 3 i ett FS, övriga 0 eller 1); eller mild funktionskränkning i tre-fyra FS (grad 2 i tre-fyra FS, övriga 0 eller 1), men patienten förflyttar sig utan inskränkning.
4	Förflyttar sig fritt utan hjälpmedel, oberoende, uppe och verksam omkring 12 timmar per dag trots relativt svår funktionsinskränkning bestående av en FS grad 4 (övriga 0 eller 1), eller kombinationer av lägre grader som överstiger gränserna för föregående steg; kan gå 500 m utan hjälpmedel eller vila.
5	Kan gå 200 m utan hjälpmedel eller vila; funktionskränkning svår nog att försvåra en hel dags aktivitet (t.ex. att arbeta en hel dag utan särskilda anpassningar). Vanliga FS-motsvarigheter är en ensam grad 5, övriga 0 eller 1; eller kombinationer av lägre grader som vanligen överstiger kriterierna för steg 4-4,5.
6	Gånghjälpmedel (Käpp/kryckkäpp) – bilateralt av och till eller unilateralt kontinuerligt – erfordras för gång ca 100 m med eller utan vila. Vanlig FS-motsvarighet är kombinationer med mera än två FS i grad ≥3.
7	Oförmögen att gå 5 m även med hjälp, väsentligen bunden till rullstol; kör denna själv och flyttar sig självständigt från stolen, är uppe och verksam i rullstolen omkring 12 timmar per dag. Vanlig FS-motsvarighet är kombinationer med mera än en FS i grad ≥4; mycket sällsynt pyrmaidbanefunktion grad 5 enbart.
8	Väsentligen bunden till stol; körs i rullstol av annan, men är ur sängen större delen av dagen, flera funktioner för personliga vardagsaktiviteter (”self-care functions”) bibehållna, i stora drag användbara funktioner i armarna. Vanlig FS-motsvarighet är kombinationer, i regel flera FS i grad ≥4.
9	Totalt hjälpbehov; kan kommunicera och äta. Vanlig FS-motsvarighet är kombinationer, de flesta i grad ≥4.
10	Död som följd av MS.

 

Fysiska skador

Under barndomen genomgår hjärnan en kritisk utvecklingsperiod.¹⁰ MS-orsakade hjärnskador hos barn kan allvarligt påverka hjärnans utveckling och leda till minskad hjärnvolym och reducerat skallomfång.¹⁰ Barn med MS når tidpunkten för funktionsnedsättning och irreversibel nedsättning tidigare än vuxna.^6,8

Kognitiva skador

Skador i centrala nervsystemet hos barn leder till försämrad kognitiv förmåga. 30 % till 50 % av patienterna uppger att de har kognitiva nedsättningar.^4,5

• Ökade inlärningssvårigheter¹¹
• Sämre betyg i skolan

 

De vanligaste funktionsnedsättningarna⁴

• Komplex uppmärksamhet
• Exekutiv förmåga
• Snabbhet vad gäller finmotorik och informationsbehandling
• Talförmåga
• Visuospatialt minne

 

Hos barn med MS minskar hjärnvolymen under en fas med förväntad tillväxt av hjärnan.¹²

 

Referenser

1. Pena JA, Lotze TE. Pediatric multiple sclerosis: current concepts and consensus definitions. Autoimmune Dis. 2013;2013:673947. 

2. Jancic J, Nikolic B, Ivancevic N, et al. Multiple sclerosis in pediatrics: current concepts and treatment options. Neurol Ther. 2016;5(2):131-143. 

3. Chitnis T, Arnold DL, Banwell B, et al. Trial of fingolimod versus interferon beta-1a in pediatric multiple sclerosis. N Engl J Med. 2018;379(11):1017-1027. 

4. Amato MP, Krupp LB, Charvet LE, et al. Pediatric multiple sclerosis: cognition and mood. Neurology. 2016;87(suppl 2):S82-S87. 

5. Ghezzi A, Baroncini D, Zaffaroni M, Comi G. Pediatric versus adult MS: similar or different? Mult Scler Demyelinating Disord. Publiserad online den 7 maj 2017. doi:10.1186/s40893-017-0022-6. 

6. Waldman A, Ness J, Pohl D, Chitnis T. Pediatric multiple sclerosis: clinical features and outcome. Neurology. 2016;87(9 suppl 2):S74-S81. 

7. Gorman MP, Healy BC, Polgar-Turcsanyi M, Chitnis T. Increased relapse rate in pediatric-onset compared with adult-onset multiple sclerosis. Arch Neurol. 2009;66(1):54-59. 

8. Harding KE, Liang K, Cossburn MD, et al. Long-term outcome of paediatric-onset multiple sclerosis: a population-based study. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2013;84(2):141-147. 

9. National Multiple Sclerosis Society. nationalmssociety.org. Publicerad den 27 augusti 2018. Hämtad den 19 april 2019.

10. Kerbrat A, Aubert-Broche B, Fonov V, et al. Reduced head and brain size for age and disproportionately smaller thalami in child-onset MS. Neurology. 2012;78(3):194-201.

11. Venkateswaran S, Banwell B. Pediatric multiple sclerosis. Neurologist. 2010;16(2):92-105. 

12. Nobis K, Bartels F, Anlar B, et al. Pediatric multiple sclerosis is associated with brain growth failure. Neuropediatrics. 2006;47. doi: 10.1055/s-0036-1583721.